Relining – metoder, material, kostnader och vanliga frågor

Här går vi på djupet med det du behöver veta om relining i Stockholm – vilka metoder som finns, vilket material som används, vad det kostar och när metoden faktiskt inte är lämplig.

Information om vår arbetsprocess finns här och här hittar du mer om våra tjänster och serviceområden.

De vanligaste metoderna för relining av avloppsrör

• Strumprelining – Den mest använda metoden för relining. En flexibel strumpa indränkt i epoxiharts eller polyesterharts förs in i hela rörträckor och härdas på plats. Används när större rörträckor är slitna, spruckna eller korroderade längs hela sin längd. Härdas med ånga, varmt vatten (70–80°C) eller UV-ljus. Ger ett nytt självbärande rör med en livslängd på 30–50 år.
• Punktrelining – En riktad metod för att åtgärda lokala skador, sprickor eller läckor på en begränsad del av röret utan att behandla hela sträckan. Används när kamerainspektion visar isolerade skador, exempelvis vid rörfogar eller rotinträngningar. Härdas med härdplast direkt på skadestället. Kostnadseffektivt alternativ när problemet är avgränsat.
• Rörinfodring – Metod anpassad för rör med större dimensioner, vanligt i fastigheter, kommunala ledningar och industri. En kraftigare liner förs in och expanderas mekaniskt mot rörväggen. Används när standardstrumpa inte räcker till i dimension eller belastningstålighet. Ger samma höga hållbarhet som strumprelining.
• Rörstrykning (epoxibestrykning) – En tunnare beläggningsmetod där flytande epoxy sprayas eller stryks på rörets insida för att täta mikrosprickor och förhindra korrosion. Används framför allt på vattenledningar och mindre avloppsrör där full strumprelining inte är nödvändig. Snabbare och billigare vid mindre skador men ger ett tunnare skikt än strumprelining.

Vilket material används vid relining?

Materialvalet påverkar hållbarhet, kemikalietålighet och vilken härdningsmetod som används.

De vanligaste materialen:

• Epoxiharts – Det absolut vanligaste materialet. Ger en hård, slät och kemikalieresistent yta som tål normalt avloppsvatten utan att degraderas. Används i kombination med en glasfiber- eller polyesterstrumpa vid strumprelining.
• Polyesterharts – Billigare alternativ till epoxy, används i vissa strumpreliningar. Något lägre kemikalietålighet men fullt tillräckligt för de flesta avloppssystem i villor och fastigheter.
• Glasfiberstrumpa – Det vanligaste bärarmaterialet för hartsimpregnering. Ger hög mekanisk hållfasthet och är dimensionsstabilt efter härdning.
• Polyesterfiltkstrumpa – Mjukare och mer flexibel, passar väl i rör med många böjar och svängar där glasfiber kan vara svårare att manövrera.

Väggtjockleken på den färdiga slangen är vanligtvis 4–8 mm beroende på rördiameter och belastningskrav. Detta minskar innerdiametern marginellt men påverkar i praktiken inte flödeskapaciteten i normala avloppssystem.

När är relining lämpligt – och när är det det inte?

Relining fungerar bra när:

• Rören är äldre än 30 år (gjutjärn, betong, lergods eller äldre plast)
• Det finns återkommande stopp eller dålig avrinning trots regelbunden spolning
• Kamerainspektion visar sprickor, rotinträngningar eller korrosion
• Rören läcker vid fogar men är i övrigt strukturellt intakta
• Fastigheten vill undvika rivning av badrum, golv eller väggar

Relining fungerar inte när:

• Rören har kollapsat eller är kraftigt deformerade – slangen har inget rör att forma sig efter
• Röret har felaktig lutning – relining åtgärdar inte fel fall och avrinningsproblem kvarstår
• Skadorna är så omfattande att röret inte kan hålla slangen på plats under härdningen
• Rördiametern varierar kraftigt längs sträckan på ett sätt som omöjliggör jämn infodring

I dessa fall är ett traditionellt stambyte eller partiellt rörbyte det enda alternativet. En kamerainspektion avgör alltid vilket alternativ som gäller.

Relining vs. stambyte – vad är skillnaden?

• Kostnad – Relining är i de flesta fall 40–60% billigare än ett traditionellt stambyte. Stambyte innebär betydligt högre totalkostnad på grund av material, arbetstid och återställning av våtrum.
• Tidsåtgång villa – Relining av en villa tar vanligtvis 4–6 arbetsdagar. Ett stambyte tar flera veckor.
• Tidsåtgång fastighet – Relining per stam i en fastighet tar typiskt 2–3 veckor. Ett fullständigt stambyte kan ta månader och drabbar alla boende under lång tid.
• Rivningsarbete – Relining kräver inget rivningsarbete. Stambyte innebär omfattande rivning av väggar, golv och ofta hela våtrum.
• Påverkan på boende – Vid relining kan boende i de flesta fall stanna kvar i sina hem under hela processen. Avloppet är ur drift i vanligtvis 2–4 timmar per sektion under härdningen. Vid stambyte är påverkan på boende stor och evakuering kan bli nödvändig.
• Livslängd – Relinade rör har en beräknad livslängd på 30–50 år. Nya rör vid stambyte håller 50 år eller mer.
• Garanti – Relining från en seriös entreprenör inkluderar systemgaranti på 20 år. Garanti vid stambyte varierar beroende på entreprenör och material.
• ROT-avdrag – Båda metoderna berättigar till ROT-avdrag. Vid relining får privatpersoner dra av 30% av arbetskostnaden, vilket kan sänka slutnotan avsevärt.

Vad kostar relining?

Kostnaden beror på antal meter rör, rördiameter, fastighetens komplexitet och vilken metod som används. Som riktmärke:

• Villa – Relining av ett komplett avloppssystem i villa kostar typiskt 60 000–150 000 kr beroende på storlek, antal stammar och systemets skick.
• Bostadsrättsförening – Kostnaden per stam varierar men relining är i de flesta fall 40–60% billigare än ett fullständigt stambyte. För en BRF med flera stammar innebär det ofta en betydande besparing jämfört med konventionell renovering.
• Punktrelining – Vid isolerade skador är punktrelining betydligt billigare än att relinea hela sträckan. Exakt kostnad beror på antal punkter och tillgänglighet.
• ROT-avdrag – Privatpersoner får dra av 30% av arbetskostnaden. Har du exempelvis en arbetskostnad på 80 000 kr reduceras den med 24 000 kr via ROT-avdraget.

Kontakta oss för en kostnadsfri besiktning och offert anpassad efter just din fastighet.

Vanliga frågor om relining

1. Kan relining utföras på alla typer av rör? Relining fungerar på de flesta vanliga rörmaterial – gjutjärn, betong, lergods och PVC. Rören måste vara tillräckligt intakta strukturellt för att bära upp processen. En kamerainspektion avgör alltid lämpligheten innan arbete påbörjas.
2. Vad händer med avgreningar vid relining? Slangen täcker hela rörsträckan inklusive avgreningar. Efter härdning öppnas avgreningarna upp mekaniskt med en robotfräs så att flödet återställs helt. Detta dokumenteras i den avslutande kamerainspektionen.
3. Täcker hemförsäkringen relining? Det beror på skadeorsaken. Om reliningbehovet uppstår till följd av en plötslig och oförutsedd skada – exempelvis ett rörbrott – kan försäkringen täcka delar av kostnaden. Vid normalt åldrande och slitage är det däremot sällan aktuellt. Kontakta ditt försäkringsbolag för besked i det enskilda fallet.
4. Vad är skillnaden mellan relining och rörstrykning? Relining med strumpa skapar ett nytt självbärande rör inuti det gamla med en väggtjocklek på 4–8 mm. Rörstrykning är en tunnare epoxibeläggning som sprayas direkt på rörväggen utan strumpa. Rörstrykning är snabbare och billigare men passar bara vid ytlig korrosion och mikrosprickor – inte vid strukturella skador eller kraftig sprickbildning.
5. Kan man relinea avloppsrör som ligger under mark? Ja, det är faktiskt en av metodens stora fördelar. Relining kan utföras i nedgrävda rör utan att marken behöver grävas upp. Åtkomst sker via befintliga inspektionsbrunnar eller mindre åtkomstpunkter.
6. Hur vet jag om mina rör behöver relinas? De tydligaste tecknen är återkommande stopp, dålig lukt, läckage vid fogar eller att rören är äldre än 30 år och aldrig har åtgärdats. En kamerainspektion ger ett definitivt svar och rekommenderas alltid som första åtgärd – vi erbjuder kostnadsfri filmning utan att du förbinder dig till något.
7. Vad är skillnaden mellan relining och rörenovering? Relining är en specifik metod inom den bredare kategorin rörenovering. Rörenovering är ett samlingsbegrepp som inkluderar relining, rörstrykning och partiellt rörbyte. Relining med strumpa ger den tjockaste och mest hållbara beläggningen och är det vanligaste valet vid strukturella skador på avloppsrör.
8. Går det att relinea både avloppsrör och vattenledningar? Ja, men metoderna skiljer sig åt. För avloppsrör används vanligtvis strumprelining med epoxiharts. För vattenledningar som leder dricksvatten krävs material som är certifierade för kontakt med dricksvatten – detta är ett annat materialval och en separat process.

Har du ytterligare frågor, vill ha mer information eller boka ett möte? Hör av dig så tittar vi på dina rör!